Det var flera familjer där med sina DS barn och alla barnen med DS utom en var lika gamla som Linnéa och vi alla hade gått på Tittut under samma tid fast i olika grupper för 2003 föddes det många DS barn i Stockholm så det blev alltså två grupper.
Några hade jag träffat tidigare fast endast en gång och födelsebarnets familj hade vi också träfat tidigare men då 2003 kom vi fram till.
Men det var ett härligt kalas och alla barnen var så glada och lyckliga och det var en fröjd att se hur roligt de tyckte kalaset var.
Sedan var det jätte roligt och också skönt på något konstigt vis att vara där för man behövde inte förklara sig Linnéa var Linnéa och Agnes var Agnes och inget mer med de.
Det roligaste tyckte jag var att det var en äldre tjej med DS där som skulle börja i 3:an och som hade en tvillingsyster, men systern var inte där men ändå roligt att det var en som var "lika".
Tjejerna i födelsedagsbarnets rum
Hallååååå var är tårtan?
Fiskdamm och kolla vad jag fick
Jag fiskade också
GODIS
1 kommentar:
Vad roligt med kalas. Förstår precis hur du menar med att det var skönt att slippa förklara något. Dom får vara precis som dom är och ingen tycker att det är konstigt. L var med och kikade på bilderna nu. Var är jag då? sa hon när jag förklarade att ena tjejen hette Linnéa.
Skicka en kommentar