31 mars 2008

Kalas

Tjejerna var på kalas i lördag.
Ett härligt kalas med kakor, saft och glasståg lastad med godis gjorde barnen helt stjärnögda av lycka.
”Rastning” runt husen var det också med lite skattjakt.
Agens såg ut så här efter fiskdammen:

Linnéa hon blev så här lycklig när hon fick sin godispåse:

PAPPA

Linnéa ropar och längtar efter pappa som är i Kina.


En konstig dag och den är ännu inte slut

Agnes kissade i sängen hos mig (får ligga hos mig när U är bortrest) så klockan 2.21 så bäddades det om, som tur är så hade jag plastad frotté i sängen.

Klockan 06:00 ringde mobilen och jag fattade inget men till slut så kom jag upp.
Jag gjorde ordning mig och sedan väckte jag tjejerna.

Allt gick så bra med tjejerna på morgonen och de var lämnade i tid på dagis och tjejerna vinkade glatt när jag gick och tjejerna satt snällt bredvid sin favorit fröken (Linnéas resurs F) och åt frukost.

Kom till jobbet och märkte att jag inte hade någon plånbok så tills det kom någon jag kunde låna frukostpengar av så tog jag ett tuggummi i stället.

När jobbkompis kom så pratade vi lite och jag tuggade och KNAK sa det och så hade jag bitit av en tand och fram också.

Ringde tandis som turligt nog just fått en återbuds tid så jag sprang dit.

Meddelade på jobbet att jag tog en semesterdag.

Väl till tandläkaren så byggdes det up en ny tand med stift och något kobostit eller var det kan heta och det blev så fint så.
Men allt kostade 3500 kronor, tur man känner tandläkaren för jag hade ju ingen plånbok.

Snabbt hem för att kolla om det fans någon plånbok hemma och det gjorde det så nu sitter jag hemma och lyssnar på tvättmaskinen med sängkläder och känner med tungan på min nya tand.

Nu hoppas jag att resten av dagen blir lugn och att det inte blir så mycket mer utgifter idag.

30 mars 2008

Pappa åkte till Kina

Idag har solen lyst från en blå himmel som värmde en gott när man stod i lekparken.

Men idag klockan 19:00 så åkte U till Kina och tjejerna och jag blev ensamma hemma.
Hem kommer han fort också redan på onsdag men det blir så tomt utan U här hemma.

Agnes hon grät sig till söms med orden "jag vill ha pappa" och Linnéa hon förstår inte men hon gråter hon också.
Men till slut somnade båda och Agnes ska få sova hos mig ända tills U kommer hem igen.

Lite lekparksbilder och en bild på Agnes som saknar pappa så mycket så hon gick omkring med hans hemma tröja.



28 mars 2008

Lite dagis BUS från Linnéa

Idag skrev Linnéas resurs i Linnéa I dag bok:

Jag (Linnéa) ville lägga pussel och tog det stor svåra pusslet, F (resursen) sa att jag inte skulle ta det men jag ville inte lyssna på henne.

Satte mig på golvet och hällde ut alla bitarna på golvet, tittade på F och skrattade högt, sedan gick jag där ifrån.

A (”killfröken”) gick och hämtade mig men jag sa NEJ och försökte smita.

Då kom F och bar mig till pusslet och stod bredvid mig tills jag plockat upp alla bitar A (killkompis) kom och hjälpte mig.

Sedan gick vi ut på gården och jag tog på mig alla kläder själv men väl ute så simmade jag i en vattenpöl.

Roligt eller sorgligt?

Lite som några fått höra om sina Downs syndrom barn eller Downs syndrom släktingar:

* Läkare skriver att barnet har INSJUKNAT i MD (Morbus Down = Downs syndrom).

* Försäkringskassans personal frågar om barnets Downs syndrom har gått ÖVER.

* Läkare vill skriva att barnet LIDER av Downs syndrom.

* Politikerna (som nu är partiledare) säger: Som tur är går ju det där Downs syndrom ÖVER (kan ju vara så att han känner personen på försäkringskassan).

*Kurator på sjukhuset undrar om personen fick Downs syndrom i trafikolyckan.

En härlig artikel om en tjej med DS

http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=307601

27 mars 2008

Linnéas Tittut "fröken"

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=531&a=755294

Här kan man också läsa om den bok som Linnéas Tittut "fröken" har skrivit.
http://www.hlsforlag.se/1100/1100.asp?id=3033

Sand, lera och vattenpölar

Idag gick vi ut för att besöka lekparken.
Den var en lerig och blöt historia så hem kom jag med två sandiga, leriga och dyngsura tjejer men tjejerna var glada och nöjda.

I morgon ska tjejerna till dagis (om inget händer i natt) och jag får gå till jobbet.

Hemma idag också

Igår eftermiddag var Agnes pigg igen och klagade bara lite över att det gjorde ont i armen. Så när U kom hem från jobbet så åkte vi till IKEA för att köpa lite köksluckor (det blev Lidingö). När vi åkte hem så klagade Agnes över att hon frös och väl hemma kollades tempen på henne och den var 38,2 plus att hon ca 1 och ½ timme innan hade fått Ipren så det var bara att ställa in sig på en hemma dag till.

Idag är Agnes mycket bättre och ingen feber finns.
Så det får bli en tur till lekparken efter lunch för att kolla att febern inte kommer åter.

Idag har vi hunnit med att gräva upp en blomma (Linnéas verk), ritat teckningar, pärlplattat och så har tjejerna också ätit en stadig frukost.
Går man upp klockan 06:15 så hinner man mycket.

Här i Stockholm har vi ljusblå himmel och runt 5 plusgrader fast det blåser lite.

Härlig läsning om en tonårstjej

Inte ofta det skrivs om tonåringar med DS men här kommer en artikel om en tjej.
(Tack Felixs mamma för den).
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=430261

26 mars 2008

SVT debatt 27/3-08

Detta är för hemskt:

Tonåriga Ida har Downs syndrom.
Under flera år fick hon stå ut med ett livsfarligt polisgrepp som skulle lära henne vad som var rätt och fel.
Det kallades kontrolltagning och nedläggning när personalen tvingade ner henne på golvet på det kommunala boendet.
Hur kunde det hända? Behandlas förståndshandikappade sämre än andra?
I Debattstudion möter Idas föräldrar ansvariga från Uppsala kommun, som efter flera år vill be om ursäkt. Folkhälsominister Maria Larsson deltar också.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=84188&a=1095680

Prinsesstjejer (igen)



5 års kontroll

Igår var det 5 års kontroll för tjejerna.
Agnes kollade synen vad nu det är bra för när hon ändå går på andra ögonkontroller sedan var det också vikten och längden.

BVC sköterskan berömde mig för att jag var så lugn med tjejerna och tog allt så bra.
Orkade inte fråga vad hon menade med allt men det var nog Linnéa som var ALLT.

Linnéa kollade också synen men hon kramade skylten som hon skulle peka på och var mest glad att hon fick vara sjörövare en liten stund.

Sen var det vägning och mätning och Linnéa vägde 15 kg och var 96 lång och följde sin kurva bra.
Agnes vägde 20 kg och var 112 lång och följde också sin kurva.

Sen kom det som Agnes väntade på hela tiden och hade tjatat om sen hon slog upp sina ljusblå. SPRUTAN.
Agnes har verkligen sett fram mot denna spruta och var inte rädd ens när sprutan togs fram. Linnéa hade inte fattat de hela och blev ganska rädd men det gick bra till slut.

Inatt så kom Agnes och vill ha vatten och när jag petade på henne var hon kokhet och hade 39 i feber så det blev Alvedon sedan hade hon jätte ont i armen där sprutan togs. Så nu sitter jag här hemma med båda tjejerna och leker med lera och snart blir det pärlplattor. Tur att PC finns så man kan "komma ut i värden" en stund då och då.

Hur mår Linnéa då?
Jo hon är pigg och det enda som hon fick av vaccineringen var utslag av plåstret.

Men tyvärr har man dåligt samvete för sitt jobb.
Idag skulle jag göra en viktig sak för projektet jag jobbar med just nu och det var den enda dagen som funkade för oss som ska göra detta och den som är ansvarig blev helt klart sur när jag ringde, det tråkigaste är att den personen är en av mina bästa jobbarkompisar också.
Men, men när man inte har barn själv så är det lätt att man inte förstår.
Man ska alltid ha förståelse för alla när man har barn verkar det som.

Här är tjejerna i sitt lerskapande:


24 mars 2008

Sorgen, rädslan och skräcken finns kvar efter 5 år

Jag svarade tidigare på ett inlägg i ett forum.
Skrev lite hur jag kände det för nu fem år sedan när mina tjejer låg på neo och då under perioden som Linnéa fick flytta till ett annat sjukhus och läkarna meddelade vid ett flertal gånger att hon inte skulle klara sig. När jag skrev om detta så började jag och gråta hejdlöst.
Tänk att saker sitter i så länge fast allt till slut gick bra.

Linnéa sjunger

Baja in baja in iska illa ilalla.

Ska alltså vara: Maja min Maja min bitska lilla piraya.

21 mars 2008

Word Down Syndrome Day


Idag är det över hela värden Word Down Syndrome Day.
Jag tänker här länka till lite sidor som är kopplade till denna dag.
ALLA LÄNKAR FINNS I VÄNSTERMENYN UNDER INNEHÅLL MED ÖVERSKRIFTEN: Word Down Syndrome Day 2008

20 mars 2008

Lite Linnéa bus

Skrevs igår:

Min Linnéa är inte så busig men det kommer lite bus då och då.

I går hade jag ställt min väska på köksbordet bredvid Linnéas mjölkglas och Agnes ropade på mig för hon hade problem med sitt prinsesspel på PS2.
När jag kom åter till köket sitter Linnéa och häller mjölken i min handväska och ser väldigt glad ut.
Attan vad arg jag blev och sa åt henne på skarpen så hon sprang till pappa med underläppen hängande nere vid knäskålarna.

Sedan ÄLSKAR hon lervattenpölar och på dagiset finns det flera sådana.
Linnéa sitter inte vid någon lervattenpöl men en pinne inte nä hon ställer sig framför pölen med armarna rakt ut och så faller hon framåt med ett PLASK.
Idag när jag kom och hämta henne från dagis så var alla hennes kläder i torkskåpet till och mer trosorna.

Idag drog hon fram sin köksstol till diskhon och stod och spottade i diskhon, varför vet jag inte men roligt hade hon i alla fall.

Påskkärring? NEJ

Varför vara påskkärring när man kan se ut så här?


19 mars 2008

För 5år och 2 dagarsedan

Allt började natten till torsdagen den 13/3 (vecka 28+6) då jag vaknade av att jag tyckte jag kissat på mig (några veckor innan hade jag haft influensan och efter denna en väldig hosta och med två gryn i magen som trycker så händer de lätt olyckor) men väl på toaletten så var de blod.
Väckte Ulf och vi ringde BB och där tyckte de att jag skulle komma in.
Jag fick komma direkt till förlossningen och blev undersökt och nu blödde de bara lite och jag fick blodstoppande medicin.
Vid 11 tiden så var blödningen så liten att jag flyttades till av 61.
Där fick jag sova över och på fredag (14/3) så kom en liten blödning till, men inget gjordes åt detta för jag åt ju fortfarande medicin för att stoppa blödningen och jag fick vara kvar på sjukhuset.
Natten till lördagen (15/3) ca halv ett så fick jag en ganska stor blödning.
Jag flyttades då till ett eget rum för kontroll men när klockan var ca halv fyra så fick jag åter igen flytta till förlossningen.
Jag ringde Ulf som kom dit med jätte fart.
Som tur var så kunde blödningen stoppas men när jag kom tillbaka till avd 61 så fick jag eget rum (och TV för de var ju melodifestivalen på kvällen) och jag fick bara gå upp när jag skulle på toaletten.
På söndagen den 16/3 så fick Ulf och jag titta på avd 71 där alla för tidigt födda är sin första tid. Men då trodde jag att dit kommer jag nog inte på länge jag var ju nu bara i vecka 29+2.
Nästa dag (17/3) som är 29+3 går också bra och jag får åka rullstol för en ultraljuds undersökning och allt är bra med bebisarna.
Ulf kommer efter jobbet och precis innan han ska åka hem (19:00) så går jag på toaletten och då börjar de blöda ordentligt.
Vi ringer på klockan och barnmorskan sätter en infart direkt på handen utan att ens ringa någon läkare (hon fattade nog vad som skulle hända).
Jag var fortfarande ganska lugn för jag skulle inte föda barn, inte nu i alla fall.
Vi fick åter igen åka in på förlossningen och där undersöktes jag och fick medicin för att stoppa blödningen.
Blödning minskar lite och jag känner mig ganska lugn.
De byter personal och jag får den barnmorskan som jag hade mitt första förlossningsbesök några dagar innan.
Helt plötsligt känner jag att de pumpar ut blod och jag meddelar detta till barnmorskan som lyfter filten och när jag tittar på henne igen så har hon förändrats till en hårt arbetande barnmorska.
Av med minna kläder och jag tittar på Ulf som helt plötsligt har en grön mössa på sig och min säng börjar att rulla ut från rummet och in i ett annat rum på andra sidan korridoren.
Jag fick byta säng och fick något konstigt att dricka och fattade fortfarande inte vad som hände. Ulf fick inte längre vara vid min sida och då blev jag rädd, fick nästan panik när de tryckte en syrgasmask mot näsa och mun så jag slog lite omkring mig mins jag (men de är vana sa de efteråt) och sen minns jag inget mer.
Från att jag kände att det började blöda mycket till nu hade det endast gått 10 min (mellan klockan 21:10-21:20).
Klockan 21:34 kom Linnéa ut och 21:35 Agnes och Ulf tog i mot tjejerna.
Ulf fick klippa av Agnes navelsträng, Linnéa glömde de att fråga Ulf.
Linnéa hade apgar: 6-6-8 och Agnes 6-9-9.
Tjejerna flyttades direkt till avd 71 och Ulf fick vara med hela tiden.
Jag vaknade när jag rullades ut från operationsrummet 22:30 och fick då åka upp till uppvaket där jag drack två koppar te och tjatade om att få se minna tjejer men inte för än 01:15 kom jag till tjejerna och fick då stoppa in handen till dem och känna på dessa små, små goseungar.

17 mars 2008

5 ÅR

Tänk att för fem år sedan fick jag två små tjejer på 1040 gram och 1295 gram.

Tänk att för fem år sedan så fick jag reda på att min ena tjej hade DS.

Tänk att för fem år sedan så viste jag knappt något om DS.

Tänk att för fem år sedan hade jag aldrig bytt blöja på en bebis.

Tänk att för fem år sedan hade jag aldrig hållit i två bebisar samtidigt.

Nu fem år senare har jag två STORA tjejer med starka egna viljor som jag ÄLSKAR så mycket så jag får kramp i hjärtat.

ÄLSKAR er tjejer så mycket så det finns inga ord för det.

Här mina älsklingar:





4 mars 2008

Kalas nerver

Oj det blir 16 barn och deras föräldrar på tjejernas kalas.
Hoppas jag fixar detta!

Snart 5 år


Så här många år fyller Agnes och Linnéa om ca 2 veckor.

Agnes hon önskar sig:
Klänning
Pärlor och pärplattor
Discolampa

Linnéa önskar sig:
Pippi
Pappa
Momo (mormor)
Ekark (lekpark)
Pizza

3 mars 2008

Melodifestivalen 1/3

Denna gång tippade jag rätt.

Linnéa hon dansade glatt till alla låtarna så henne hade jag ingen hjälp av denna gång.

Men jag tror nog att Norman slår ut Carola och Andreas nästa helg, hoppas jag i alla fall.

Ja Andreas kan ju vara kvar men Carola får åka, jag är en av de få i Sverige som tycker hon sjunger dåligt och detta för att hon inte kan variera sig och låter lika i allt hon sjunger och enligt mig skriker hon mest i sina låtar.

DAGIS

Idag är båda tjejerna på dagis för första gången på två veckor.
Nu håller jag (och mannen) tummarna att dagis inte ringer och meddelar att någon av dem har blivit sjuka.