Agnes kollade synen vad nu det är bra för när hon ändå går på andra ögonkontroller sedan var det också vikten och längden.
BVC sköterskan berömde mig för att jag var så lugn med tjejerna och tog allt så bra.
Orkade inte fråga vad hon menade med allt men det var nog Linnéa som var ALLT.
Linnéa kollade också synen men hon kramade skylten som hon skulle peka på och var mest glad att hon fick vara sjörövare en liten stund.
Sen var det vägning och mätning och Linnéa vägde 15 kg och var 96 lång och följde sin kurva bra.
Agnes vägde 20 kg och var 112 lång och följde också sin kurva.
Sen kom det som Agnes väntade på hela tiden och hade tjatat om sen hon slog upp sina ljusblå. SPRUTAN.
Agnes har verkligen sett fram mot denna spruta och var inte rädd ens när sprutan togs fram. Linnéa hade inte fattat de hela och blev ganska rädd men det gick bra till slut.
Inatt så kom Agnes och vill ha vatten och när jag petade på henne var hon kokhet och hade 39 i feber så det blev Alvedon sedan hade hon jätte ont i armen där sprutan togs. Så nu sitter jag här hemma med båda tjejerna och leker med lera och snart blir det pärlplattor. Tur att PC finns så man kan "komma ut i värden" en stund då och då.
Hur mår Linnéa då?
Jo hon är pigg och det enda som hon fick av vaccineringen var utslag av plåstret.
Men tyvärr har man dåligt samvete för sitt jobb.
Idag skulle jag göra en viktig sak för projektet jag jobbar med just nu och det var den enda dagen som funkade för oss som ska göra detta och den som är ansvarig blev helt klart sur när jag ringde, det tråkigaste är att den personen är en av mina bästa jobbarkompisar också.
Men, men när man inte har barn själv så är det lätt att man inte förstår.
Man ska alltid ha förståelse för alla när man har barn verkar det som.
Här är tjejerna i sitt lerskapande:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar