16 maj 2011

Fråga om Linnéas vaggningar

I mitt blogginlägg http://tjejernatva.blogspot.com/2011/05/lite-film-fran-landet.html i sista filmen så ser ni hur Linnéa vaggar och vaggar och detta gör hon ofta plus att hon blir stel i armar, mun och så vickar hon på fingrarna.
Lika när det är spännande i film då vaggar hon lika sittande men då fram och tillbaka och sitter hon då i soffan så åker soffan bakåt.
Jag kan säga till och då slutar hon men startar på en gång.
Någon som vet varför hon gör så?
Är det något man ska söka för, går det att träna bort?
Jag tänker mer på när hon blir äldre så är det en väldigt irriterande ovana tycker jag i alla fall plus att jag nu börjar bli irriterad på dem också.

4 kommentarer:

Ulla sa...

Jag vet flera som gungar lite så där, både med DS och annat funktionshinder. L kan gunga ibland fast mest när hon sitter. Och det har börjat nu på slutet. Jag förstår att du blir irriterad, och vill ha bort det. L har genom åren haft beteenden som ibland har gjort mig galen. Och lite känns det som att när man får bort det så har det blivit nåt annat. Inget bra svar från mig, men jag ska försöka ta reda på lite mer.

Lena sa...

Tack Ulla! Jag funderar skarpt på att fråga vår doktor om hennes "vaggningar" och om det finns något som man kan göra för att minska dem.

Nikki sa...

Emma har aldrig gjort så men när hon var yngre så kunde hon göra ett ljud tex när vi var på stranden och hon satt och tog sand i handen och sen silade ner den på marken då liksom lät hon på ett knorrande vis. Vi sa till henne när hon gjorde så även om det lät mysigt när hon var två-tre år så tänkte vi att det inte skulle vara så kul när hon var tio. Till slut bröt hon den vanan men än idag så kan det någon enstaka gång hända att hon gör så men det är typ en gång på 1000! Min teori är att det är ett sätt att stänga av omvärlden en stund. Det är nog rörigt i deras hjärnor ibland och det kanske blir förmycket?

Ulla sa...

Jag tror också att det blir rörigt av intrycken och att det är Linneás sätt att "koncentrera sig" på det hon ser. Jag har sökt lite på nätet och det jag hittar är att såna beteenden finns inom autismspektrat. Och jag brukar säga att många med DS har drag av autism, det gäller även min egen L. Just beroende på att hon gärna vill göra saker på samma sätt hela tiden. Hon fastnar lätt i ett beteende. Det kan ibland bli katastrof när vi inte gör som vi alltid har gjort. Ann-Britt är duktig på det här området vet jag och hon och jag har pratat om det här med autism flera gånger. Jag har aldrig tagit upp det med L:s läkare, antagligen för att jag är så van vid det. Sen tror jag att ni kan få bort Linnéas vaggningar genom att fortsätta säga till henne och göra henne uppmärksam på vaggningarna. Hon slutar ju när du säger till, även om hon börjar igen. Men då finns det nog hopp även om det kanske kommer att några år till.