Idag lämnade vi tjejerna på dagis fast Agnes fick en liten dos Ipren på morgonen för man vet ju inte riktigt om hon har ont i örat eller inte. Men det var nog falsk alarm denna gång eller så har hon lite ont men inget allvarligt ännu, får se hur det är i helgen.
När jag hämtade tjejerna på dagis var båda friska och krya fast lite snoriga.
Jag är alltså mamma till tvillingar där den ena tjejen har DS.
DS är då inte värdens undergång men det är inte heller en dans å rosor.
Linnéa är inget problem utan det är allt runt omkring, alla personer som tittar och som man faktiskt ser på hur synd dom tycker om mig.
Men det roligaste är när okända pratar med Linnéa och man ser hur de vänder i sin syn på Linnéa och de märker att hon inte är DS utan att hon är LINNÈA och inget annat.
Jag älskar mina tjejer lika mycket men kärleken är ganska olika för dem, detta är det svårt att förklara men så är det i alla fall.
Linnéa kan jag bara sitta och titta på och bli helt varm i hela kroppen och jag bara ser hennes härliga glädje och hon verkligen bjuder på sig själv hela tiden.
Agnes är också underbar med alla sin trotsighet och egna vilja av att göra allt själv och att också köra med oss föräldrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar